Köpcentret Goodman förtjänar sitt namn, eftersom det är ett ställe att vara glad på. Det är en mötesplats där vardag och god betjäning möts. Nya och intressanta Goodman, som har byggts mitt över motorvägen, är ett landmärke i Tavastehus och ett köpcentrum som alla känner till. Det lockar resenärer från när och fjärran på inköp.
Det är enkelt att komma till Goodman och det är lätt att röra sig inomhus. Tavastehusbornas eget avslappnade vardagsrum rymmer ett stort utbud av affärer inom mode och fritid, småaffärer och otaliga trivsamma caféer och restauranger. Du kan också göra dina dagliga matinköp här.
Stadens centrum får ungefär 70 nya affärer och en glad puls, lämplig för en småstad.
Det nya centret är byggt med respekt för miljön och invånarna. Trafiken styrs så att den stör invånarna kring stadskärnan så lite som möjligt. Det är enkelt att komma till köpcentret i centrum också gående, på cykel eller med buss.
Godstrafiken är koncentrerad till Eureninkatu och belastar på så sätt inte invånarna vid Kaivokatu.
I och med att motorvägen nu går genom en tunnel minskar det också bullret i centrum. De avgaser som kommer från bilarna blir inte heller längre kvar kring centrum utan styrs ut i båda ändarna av tunneln.
NCC Property Development Oy har varit byggherre för köpcentret Goodman, medan NCC Rakennus Oy har ansvarat för byggandet. Köpcentret ägs av Keva, som ansvarar för finansieringen av kommunbranschens pensioner och placeringen av pensionstillgångarna. Verksamheten i köpcentret drivs av Realprojekti Oy, som är en del av Ovenia Group.
Alla stora projekt har en lång historia och rötterna kan gå generationer bakåt i tiden. Så är det också för köpcentret Goodman. En grundläggande förutsättning för byggandet av köpcentret har varit att Tavastehus motorväg täcks. Därför börjar historien decennier, eller till och med sekel, bakåt i tiden.
Vi kan till exempel börja från att Tavastehus stad på 1700-talet flyttades från sin dåvarande plats invid slottet till sin plats på Niementausta backe i enlighet med ett dekret från Sveriges kung Gustaf III. Marken var kronans egendom och kronan skänkte staden det landområde som behövdes för den nya placeringen av staden.
Niementausta backe var egentligen ö, åtminstone under vårfloden. På den tiden var backet tillräckligt stor för en stad, men byggdes rätt fort full. Staden utvidgades västerut till Myllymäki och Kauriala. Mellan områdena blev det kvar ett dyigt kärrområde, som det inte gick att bygga på. Vid Turuntie, Lukiokatu och Eteläkatu hade man byggt höga vägbankar kantade med björkar – torra broar, som man kallade dem på den tiden.
I slutet av 50-talet hade bilparken i Finland börjat växa och det behövdes ordentliga vägförbindelser. I generalplanen för Tavastehus år 1957 beslutade man att placera den riksväg som skulle gå från Helsingfors till Tammerfors på den våta, onyttiga marken invid centrum. Lösningen kritiserades redan då för de eventuella störningar som trafiken skulle föra med sig och det gicks en jämn omröstning om ärendet i fullmäktige. I samma generalplan fanns idén om att flytta genomfartstrafiken genom centrum i riktningen öster–väster söder om centrum, på en led som senare byggdes som Paasikiventie.
Expressvägen blev klar i början av 60-talet. Vid Tavastehus centrum byggdes vägen färdigt som fyrfilig motorväg med tanke på framtiden. Det var mycket ovanligt på den tiden. De gamla torra broarna ersattes med betongbroar.
Genast efter att motorvägen hade blivit färdigt väcktes tanken om att utvidga centrum över motorvägen. De första ritningarna där man ser den täckta motorvägen är daterade år 1969. Också då var utgångspunkten att täcka avsnittet mellan Turuntie och Paasikiventie. Efter det dök idén upp med jämna mellanrum, men man räknar att det nuvarande projektet startade med stadsstyrelsens beslut 2002. Man beslutade då att starta utvidgningen av centrumområdet och utredningsarbetet för att täcka motorvägen.
Den kompanjonskapstävling som ordnades i slutet av år 2002 vanns av NCC och där började den tolv år långa processen att färdigställa köpcentret.
För att hitta den bästa och mest funktionella markanvändningslösningen med tanke på stadsbilden ordnades en planeringstävling 2005 utgående från de mål som staden hade ställt upp. Tävlingen vanns av Arkkitehtityöhuone APRT. I deras plan hade köpcentret och bostadskvarteren kopplats samman med öppna områden och en gränd till en fast del av den nuvarande stadsstrukturen.
Planen finslipades omsorgsfullt och hösten 2007 var alla nödvändiga utredningar gjorda och processen för godkännande av stadsplanen kunde inledas. Stadsplaneändringen godkändes 2008 och planen fastställdes slutligt 2010.
Byggarbetena inleddes med att man byggde tunneln under broarna och köpcentret i september 2011. Byggandet av själva köpcentret kunde påbörjas våren 2012 och samtidigt inleddes också stegvis byggandet av våningshusen vid Kaivokatu. Motorvägstunneln blev klar i juni 2013 och hösten samma år fick också vägförbindelserna runt köpcentret sin slutliga form.
Taklagsöl firades i november 2013 och då fick också projektet, som dittills varit känt under namnet Hämeenlinnakeskus, sitt namn Köpcentret Goodman.
Bygget, både invändigt och utvändigt, pågick till hösten 2014. Invigningen av köpcentret firades i glad atmosfär den 30 oktober 2014.
Källa: Jouko Kettunen och www.hameenlinna.fi/Kaupunki-info/Kehittyva-kaupunki/Kate/Tarjouskilpailu/